För släktforskaren finns det flera hjälpmedel att tillgå. Den första anhalten i resan bakåt i tiden, om det rör sig om den egna familjen, är självklart att fråga familjemedlemmarna. En gammelfarfar eller gammelmormor kommer väl till pass i många fall för att få reda på information om tidigare generationer. Kanske har någon i släkten redan gjort efterforskningar, kanske finns det fotografier eller rent av register eller uppställningar, eller gästböcker, som kan hjälpa till i uppletandet.
Ett generationsträd med hierarkisk struktur, ett så kallat släktträd, är ett enkelt sätt att visualisera familjeförhållanden över flera generationer. Det finns speciella datorprogram som är anpassade för att enkelt skapa dessa strukturer vilket kan underlätta, särskilt när det börjar komma upp i ett hundratal personer och en syssling till någon blir ihop med sin sysslings morbror och generationerna och familjeförhållandena korsas.
För eller senare är det troligt att det kommer uppstå en kunskapslucka, och att det fattas information om en viss person, eller att du får nys om att det borde finnas en viss person i ett hushåll, men det är ingen som vet någonting om denne. Det är oftast då det roliga börjar för släktforskaren, när detektivarbetet börjar.
En första anhalt efter att ha skapat sig en uppfattning om familjeförhållanden och ha en bild av vilken information en saknar kan vara de register från folkräkningar som Arkion har varit med
och digitaliserat. I dessa databaser finns det ca 20 miljoner personer som har bott i Sverige, och som inkluderar både kärnfamiljerna och tjänstefolket i hushållen och just i vilket hushåll de har bott.
Genealogi är ett annat ord för att benämna släktforskning, och man kan prata om att de folkräkningar som nu registrerats är en typ av geneologiska arkiv. För att få mer information om ett visst hushåll, eller en viss person kan kyrkböckerna vara en källa att söka upp.