HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKAREN

HJÄLPMEDEL FÖR SLÄKTFORSKAREN

För släktforskaren finns det flera hjälpmedel att tillgå. Den första anhalten i resan bakåt i tiden, om det rör sig om den egna familjen, är självklart att fråga familjemedlemmarna. En gammelfarfar eller gammelmormor kommer väl till pass i många fall för att få reda på information om tidigare generationer. Kanske har någon i släkten redan gjort efterforskningar, kanske finns det fotografier eller rent av register eller uppställningar, eller gästböcker, som kan hjälpa till i uppletandet.

Ett generationsträd med hierarkisk struktur, ett så kallat släktträd, är ett enkelt sätt att visualisera familjeförhållanden över flera generationer. Det finns speciella datorprogram som är anpassade för att enkelt skapa dessa strukturer vilket kan underlätta, särskilt när det börjar komma upp i ett hundratal personer och en syssling till någon blir ihop med sin sysslings morbror och generationerna och familjeförhållandena korsas.

För eller senare är det troligt att det kommer uppstå en kunskapslucka, och att det fattas information om en viss person, eller att du får nys om att det borde finnas en viss person i ett hushåll, men det är ingen som vet någonting om denne. Det är oftast då det roliga börjar för släktforskaren, när detektivarbetet börjar.

En första anhalt efter att ha skapat sig en uppfattning om familjeförhållanden och ha en bild av vilken information en saknar kan vara de register från folkräkningar som Arkion har varit med

och digitaliserat. I dessa databaser finns det ca 20 miljoner personer som har bott i Sverige, och som inkluderar både kärnfamiljerna och tjänstefolket i hushållen och just i vilket hushåll de har bott.

Genealogi är ett annat ord för att benämna släktforskning, och man kan prata om att de folkräkningar som nu registrerats är en typ av geneologiska arkiv. För att få mer information om ett visst hushåll, eller en viss person kan kyrkböckerna vara en källa att söka upp.

SLÄKTFORSKNING PÅ NÄTET

Project_Gutemberg

Släktforskning är traditionellt något som är förknippat med dammiga kyrkböcker och arkiv, men i och med den digitalisering som har skett av många arkiv och register finns det nu en hel del resurser online där sökningar är lätta att göra och där det är lätt att hitta mer information. I många fall är arkiven tillgängliga mot betalning eller att det finns en grundläggande information men tilläggsinformationen är mot betalning. Beroende på vilket arkiv vi talar om betalar du en engångsavgift eller en abonnemangsavgift. Abonnemangen kan sträcka sig över ett år, eller endast över en dag eller några timmar.

Det är relativt vanligt att en som släktforskar är ansluten till en förening eller använder resurser som till exempel bibliotek för att leta reda på mer information. Då kan det vara billigare eller rentav gratis för dig att använda dessa resurser.

Andra resurser som finns att tillgå på internet kan vara gamla böcker som digitaliserats och lagts upp på hemsidor på internet. Bland annat finns det en sida med namnet Projekt Runeberg där böcker scannas in och i många fall läses av så de kan göras sökbara. Dessa böcker är sedan tillgängliga för allmänheten. Att denna funktion finns bygger på att böcker äldre än ett visst datum inte längre skyddas på samma sätt av upphovsrätten.

Ett exempel på en sådan bok är exempelvis Rosenbergs ”Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige” eller kort och gott ”Rosenberg”, vilket är det populära namnet bland släktforskare. Denna bok finns med bland de böcker som Projekt Runeberg har scannat in. Den innehåller information om Sveriges alla orter. Den finns också tillgänglig på cd-skiva efter det digitaliseringsarbete som Arkion har gjort där det också finns smarta sökfunktioner, så att du lätt kan få upp samtliga exempel av ett visst ortsnamn eller söka inom till exempel ett visst län eller en viss härad.

DIGITALISERINGEN AV 1890 ÅRS FOLKRÄKNING

digitalisering

Den digitala registreringen av folkräkningen 1890 inleddes under slutet av 1990-talet och efter 6 års arbete, som stötts av Kulturdepartementet, blev registreringen klar året 2004. Detta innebär att 4,8 miljoner människor som bodde i Sverige den 31 december 1890 nu är registrerade digitalt. I dessa arkiv finns information om de olika hushållen, vilka som bodde där, vad de jobbade med, vart de kom ifrån, vilket civilstånd de hade och mycket mer information. Forskare inom många olika discipliner kan förstås ha nytta av denna information, liksom privatpersoner, journalister, författare och andra personer som i sitt yrke eller på sin fritid gräver ner sig i Sveriges historia.

Inte minst är informationen till hjälp för de många släktforskare som söker information om sitt förflutna, kanske på jakt efter en genetisk relation till en känd person, eller för att fundera över en historia som kanske var höljd i dunkel. Arkions arbete har hjälpt till att skapa de sökbara arkiv som finns att tillgå på RIksarkivets hemsida, samt på flera olika medier, som till exempel cd-skivor och dvd-skivor. I jämförelse med de hyllmeter av arkiv innebär förstås digitaliseringen att släktforskningsprocedur kan snabbas på avsevärt.

Information om hur det har gått till när registreringen av folkräkningarna har gjord finns att tillgå i en speciell handbok som har framtagits för projektet. Denna handbok är på 43 sidor och finns tillgänglig i word-format samt pdf.

Inom de arkiven som staten har finns det 400 000 meter arkivhandlingar att gå igenom för den som är intresserad. Från folkräkningen kan man på ett enkelt sätt gå vidare från den information man får där till dessa arkivhandlingar, eller till kyrkoböcker som är en bra och enkel ingång för många släktforskare.

Registreringen av folkräkningen 1890 är en del i ett större projekt där samtliga folkräkningar registreras för att på ett lättillgängligt sätt kunna finna grundläggande information om Sveriges befolkning.